Det här är den senaste boken av Jojo Moyes på svenska. Jag har läst alla hennes böcker innan så det var inget tvivel att jag skulle läsa denna. Jag har tyckt om alla hennes böcker för hon kan skriva så man fängslas utan att det blir för mycket. Den här boken tog lite längre tid för mig att komma in i än vanligt och lite annorlunda än hennes tidigare böcker tycker jag. Men den är inte sämre för det.
I en sorgsen, allvarlig men även med ljusglimtar här och där så följer man med Isabel och hennes barn och deras nya liv i ett nytt hus som nästan är fallfärdigt och dålig ekonomi ute på landet.
Ena stunden är Isabel en firad violinist i en omtalad symfoniorkester. Hon har en attraktiv make, två fina barn och en fantastisk våning mitt i London. I nästa stund har hon förlorat sin man och står ensam på ruinens brant. Mitt i hopplösheten ärver Isabel en herrgård på landet, och när grannen Matt erbjuder sig att ta hand om renoveringen tackar hon ja utan att tveka.
Men Isabels omstart i livet visar sig vara allt annat än okomplicerad. Grannen Matt har en hemlig agenda med renoveringen, och det har även hans fru Laura. Fastighetsmogulen Nicholas Trent ser den gamla herrgården som en väg tillbaka till rikedom, och den mystiske Byron, vems ärenden går han egentligen? När Isabel och hennes barn flyttar in i huset, kolliderar livet och drömmarna hos alla inblandade. Hur långt är man egentligen beredd att gå för att få sitt drömhem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar