Det här är en bok med guldkant. En bok jag är glad över att jag har läst. Man får följa dottern Kambili och hennes familj i Nigeria och deras vardag där. Om kärleken till sina föräldrar och bror. Men även hur hennes far handskas med sina regler och hur han behandlar sin familj. Den kluvna kärleken till far när han straffar dem. Det gör ont i mig när jag ser hur man behandlar sina närmaste, dem man verkligen älskar. Hur kan man göra så mot dem? Det var kul att få följa Kambili och hennes bror när de besöker sin pappas syster och kusiner. Hur olika liv de lever fast de är så nära släkt.Jag tyckte verkligen om boken och jag ser fram emot att läsa hennes andra bok "En halv gul sol".
Kambilis far Eugene Achike är en riktig hjälte. Han tar hand om de sina, han äger en tidning som oförskräckt kritiserar korruptionen och maktmissbruket i samhällets högsta skikt, han får pris av Amnesty International och skänker stora summor till välgörande ändamål.
Men i hemmet är han en tyrann. Han misshandlar sina barn och sin fru om de gör det minsta avsteg från det han betraktar som den enda sanna vägen, en hårdhänt och intolerant katolsk tro. Han har till och med stött bort sin egen far, eftersom denne hållit fast vid sina förfäders religion. Kambili och hennes bror Jaja får en aning om ett annat sätt att leva när de under en tid får bo hemma hos sin faster, som i sin kärleksfullhet och rättframhet är sin brors raka motsats. Denna aning om ett friare liv växer till ett uppror hos Kambili och Jaja. Familjens maktordning är plötsligt i gungning och en våldsam brytning blir mer och mer oundviklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar