Jag minns den dagen man fick höra talas om Natascha och hur hon lyckades rymma från sin kidnappare efter 8 år. Hon blev tillfångatagen när hon var 10 år och på väg till skolan. Hon fick bo i ett riktigt säkert källarrum där det var så väl planerat att ingen skulle ha hittat henne även om de var där och leta. Litet och trångt på bara några kvadratmeter. Fuktigt, kallt och dragigt. Hon stod ut i hela 8 år tills hon verkligen hade sin chans att fly och tog den och lyckades!Gripande berättelse och detaljerande om hennes öde under alla dessa år. Att som barn förlora alla sina nära och helt plötsligt bara ha en nära, sin kidnappare.
Jag var fast i boken och jag förstår inte hur man kan stå ut en sån här sak och allt hon har varit med om. Är så glad att hon lyckades ta modet till att fly när hon hade chansen. Hoppas bara hon kan få ett någorlunda normalt liv efter detta.
Den 2 mars 1998 blev tioåriga Natascha Kampusch överfallen och bortförd på väg till skolan. I över åtta år hölls hon inspärrad i ett specialbyggt ljudisolerat källarutrymme hos en man vid namn Wolfgang Priklopil. Fullkomligt utlämnad till förövarens nycker tvingades hon utstå såväl fysisk som psykisk misshandel, utan att veta om hon någonsin skulle bli fri igen. När hon som artonåring slutligen lyckades fly var hennes barndom över.Med 3096 dagar tar Natascha Kampusch tillbaka makten över sin egen historia, från uppväxten och kidnappningen fram till utbrytningen och Priklopils självmord. Hennes vittnesmål över åren i gärningsmannens våld är en berättelse utan enkla svar, som ger en unik och utmanande inblick i fångenskapens psykologi. Insiktsfullt och drabbande beskriver Kampusch den frihetsberövades vardag: hur överlevnadsinstinkten kan få människan att anpassa sig till de mest extrema förhållanden, hur de fysiska betongväggarna omärkligt byts ut mot osynliga inre murar, och hur man som offer påverkas av en tillvaro där förövaren är hela ens värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar