Detta är ingen bok jag trodde jag skulle lockas av. Men det är en väldigt speciell handling. Handlar om ett par enäggstvillingar där den ena dör i en olycka. Men vem var det som dog? Var det den de trodde? Familjen flyttar sedan ut till den öde ön på Hybriderna där det är väldigt kargt och tufft att bo året om. Men familjen får det tufft då den ensamma systern börjar bete sig alltmer konstigt utan sin syster. Mamma Sarah börjar göra sina egna efterforskningar om vad som egentligen hände den olyckliga otursdagen och vem är det som egentligen lever?
Jag själv splittrades i vem det var som levde och ändrade mig hela tiden. Läskigt att ha barn som är så lika att inte ens föräldrarna kan se skillnad på sina barn.
Spännande var det i alla fall!
Lydia och Kirstie är enäggstvillingar - sex år gamla, oskiljaktiga och så lika att inte ens deras föräldrar alltid kan säga vem som är vem. Så händer det som bara inte får hända: Lydia faller från ett balkongräcke och dör. Kvar är den förvirrade Kirstie och hennes förtvivlade föräldrar Sarah och Angus.
Efter ett års tungt sorgearbete beslutar sig familjen för att flytta till en liten isolerad ö i Hebriderna där de ärvt ett hus som inte varit bebott på flera decennier och som saknar elektricitet. De vill börja på nytt, komma bort från alla plågsamma minnen.
Men inget blir som de hoppats. Kirstie beter sig allt egendomligare - hon tycks djupt olycklig och hävdar att de förväxlat henne med den omkomna systern. I skolan skyr de andra barnen henne, hon som alltid haft en syster och själsfrände är nu outhärdligt ensam.
Angus tvingas ofta resa bort på grund av sitt arbete och Sarah känner sig alltmer isolerad och förtvivlad. Deras äktenskap blir sämre i stället för bättre. Oron för Kirstie - eller är det Lydia - bara växer. En fruktansvärd misstanke pyr inom Sarah - vad var det egentligen som hände den där olycksdagen då hennes dotter dog?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar