Då är vi inne på sista boken i Hammarbyserien. En serie jag har tyckt om väldigt mycket. Carin Gerhardsen är otroligt duktig på att skriva spännande böcker.
Nu var det dock ett tag sedan jag läste boken innan så jag hade lite svårt att komma ihåg hur det sluta. Det är nackdelen med serie där det går tid mellan böckerna. Men man kommer snabbt in i böckerna och sen går de med rasande fart. Den här var inget undantag.
Den var spännande men jag stör mig som vanligt på när poliser tar saker i egna händer på eget bevåg och när de är själva och inte meddelar vad de gör. Det känns inte alls trovärdigt. Men annars tycker jag boken får ett bra avslut på denna serie.
Jag ser fram emot att se vad Carin Gerhardsen kommer göra härnäst.
Kriminalkommissarie Conny Sjöberg satt i baksätet på en civil polisbil och tänkte att någonting ömtåligt och värdefullt höll på att gå sönder inom honom.
Det blåste kalla människofientliga vindar i landet, och han började förlora hoppet om att själv kunna göra någonting för att styra om dem. Teamet var dessutom helt klart ur form och medarbetarna snudd på aggressiva mot varandra. Atmosfären inne i bilen var så mättad av sorg och ilska att det var med lättnad de till slut klev ut och mötte den piskande yrsnön. Och en av de mest fasansfulla brottsplatser de någonsin hade upplevt.
Två personer mördade på öppen gata i centrala Stockholm. En medelålders kvinna och en liten pojke, brutalt nedklubbade med en hammare. Och det var bara början. Början på slutet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar