Jag har haft en liten period där läslusten har legat på lägsta nivå. Har inte lockats av att läsa något alls men jag började ändå med denna. Tror tyvärr inte det var det rätta valet. Det tog mig veckor att ta mig igenom denna.
Vi får följa Viola och hennes man och två barn. De har det kämpigt efter att Violas man blivit sjuk några år tidigare och hon vet inte hur hon ska hantera honom och hur familjen ska hålla ihop då han har häftiga humörsvängningar.
De åker iväg på semester och hamnar en bit från där Violas svärmor vårdas. Viola hoppas på att semester är vad de alla behöver.
Det jag gillar med boken är att få följa Viola och hennes familj och vad som händer och hur det kommer gå i fortsättningen. Orkar hon stanna kvar eller kan de reda upp familjesituationen?
Det som går väldigt segt i boken och som inte intresserar mig alls är besöken på vårdhemmet där svärmor vistas där Viola träffar en äldre dam och får ta del av hennes noveller som missionär i Kina.
Så tyvärr ingen bok som fastnar hos mig.
Det är påsklov och Viola, hennes man Axel och deras två tonårsdöttrar reser ner till Skåne. Där har de fått låna ett hus, inte långt ifrån det hem där Axels mor vårdas.
Vid besöken hos svärmodern lär Viola känna en sympatisk gammal dam, Lea, som varit missionär i Kina. De får en omedelbar kontakt och utan vidare förklaring ger hon Viola några noveller som hon har skrivit. De suggestiva, symbolrika novellerna blir en tillflykt för Viola under de omtumlande dagar då det ödsliga huset blir alltmer som ett fängelse. Sedan Axel blev sjuk fyra år tidigare har han varit förändrad. Viola har tvingats vänja sig vid hans underliga beteende och vredesutbrott, men nu förvärras det ytterligare. Samtidigt som hon börjar ana sanningen bakom novellerna, inser Viola att hon faktiskt är rädd för sin man. Vem är han egentligen? Och älskar hon honom fortfarande?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar