Det här är en bok som är svår att släppa. I början hade jag lite trögt att komma in i den men när det väl släppte så gick det fort. Den handlar om en förälders värsta mardröm. En mamma som lämnar sin tvååriga son ett par minuter på gårdens lekplats och på den tiden hinner en pedofil föra bort barnet. Barnet hittas av förskoleläraren Mattias som blir huvudmisstänkt.Vi får följa mamma Eva som har en olustig känsla att nåt inte stämmer och fortsätter på egen hand ta reda på vad det är samtidigt som hon försöker ta hand om sig själv och det psykologiska efter denna händelse.
Jag får mycket synpunkter på böcker jag läser. Hur jag kan läsa om såna här hemska böcker om utnyttjande av barn, psykologiska thrillers och grymma öden. Varför vill jag utsätta mig för det? Ja, bra fråga. Men jag kan distansera mig till dem. Visst bli jag arg och ledsen emellanåt men det är bara en bok och jag får en inblick. Vi lever tyvärr i en väldigt grym värld där sånt här finns.
I ett obevakat ögonblick försvinner den tvååriga pojken Sebastian från sin mamma ute på gården och blir bortförd av en pedofil. Han hittas sedan av förskoleläraren Mattias som genast blir huvudmisstänkt och döms sedan för brottet. Men mamma Eva känner sig inte lättad, hon slipper inte ifrån den olustiga känslan av att det inte är över. Och en dag får hon ett brev från Mattias inifrån fängelset där han försäkrar henne om att han är oskyldigt dömd och att den skyldige fortfarande finns kvar därute. När polisen vägrar lyssna ser Eva ingen annan möjlighet än att börja göra egna efterforskningar. Snart inser hon att förövaren finns i familjens närmaste umgängeskrets. Gud som haver är en nervkittlande deckare med rötterna i det mänskliga psyket. Den handlar om urkraften i kärleken till ens barn och vad som händer när det allra värsta drabbar familjen.
