söndag 21 februari 2016

Kanske imorgon av Felicia Welander


En bok som visar hur mycket ömhet och stöd för andra personer kan göra mycket när man har det svårt och tufft i livet. Att genomgå en tragedi i sitt liv är omvälvande.
I denna bok får vi ta del av två olika liv och öden men på olika sätt.
Jag tycker boken är bra och tänkvärd för vi alla går igenom tuffa perioder i livet och behöver folk som finns där oavsett vad. Det är guld värt!

Eva har förlorat sin treåriga dotter i en olycka och försöker nu samla tillräckligt med mod för att avsluta sitt eget liv. Under tiden följer hon sina dagliga rutiner med målet att aldrig, aldrig låta det vara tyst. Med lurarna i öronen fortsätter hon att gå till jobbet - där ingen vet vad som har hänt - fortsätter att heja på grannarna, fortsätter att handla sin mat, fortsätter att dricka sitt kaffe.

Men en dag kommer Evas granne Monika i hennes väg. Med sin spontana livsglädje och färgstarka personlighet stör hon Evas planer och en ofrivillig vänskap börjar spira. Monika styr sitt eget liv, tar för sig, ber inte om ursäkt. Monika backar inte för sorgen när alla andra gör det. För Monika verkar livet vara en sådan självklarhet.

Eller?

Istvillingar av S.K. Tremayne


Detta är ingen bok jag trodde jag skulle lockas av. Men det är en väldigt speciell handling. Handlar om ett par enäggstvillingar där den ena dör i en olycka. Men vem var det som dog? Var det den de trodde? Familjen flyttar sedan ut till den öde ön på Hybriderna där det är väldigt kargt och tufft att bo året om. Men familjen får det tufft då den ensamma systern börjar bete sig alltmer konstigt utan sin syster. Mamma Sarah börjar göra sina egna efterforskningar om vad som egentligen hände den olyckliga otursdagen och vem är det som egentligen lever?
Jag själv splittrades i vem det var som levde och ändrade mig hela tiden. Läskigt att ha barn som är så lika att inte ens föräldrarna kan se skillnad på sina barn.
Spännande var det i alla fall!

Lydia och Kirstie är enäggstvillingar - sex år gamla, oskiljaktiga och så lika att inte ens deras föräldrar alltid kan säga vem som är vem. Så händer det som bara inte får hända: Lydia faller från ett balkongräcke och dör. Kvar är den förvirrade Kirstie och hennes förtvivlade föräldrar Sarah och Angus.
Efter ett års tungt sorgearbete beslutar sig familjen för att flytta till en liten isolerad ö i Hebriderna där de ärvt ett hus som inte varit bebott på flera decennier och som saknar elektricitet. De vill börja på nytt, komma bort från alla plågsamma minnen.
Men inget blir som de hoppats. Kirstie beter sig allt egendomligare - hon tycks djupt olycklig och hävdar att de förväxlat henne med den omkomna systern. I skolan skyr de andra barnen henne, hon som alltid haft en syster och själsfrände är nu outhärdligt ensam.
Angus tvingas ofta resa bort på grund av sitt arbete och Sarah känner sig alltmer isolerad och förtvivlad. Deras äktenskap blir sämre i stället för bättre. Oron för Kirstie - eller är det Lydia - bara växer. En fruktansvärd misstanke pyr inom Sarah - vad var det egentligen som hände den där olycksdagen då hennes dotter dog?

Män ur mörkret av Håkan Östlundh


Det är med saknad som jag nu har läst sista boken i Håkan Östlundhs serie om Fredrik Broman och Gotland.
Jag har verkligen tyckt om alla böckerna och slukat dem och denna var inget undantag. Dock var jag lite extra nyfiken på denna bok då det är sista så man undra hur slutet skulle bli.
Den här var en av de bättre böckerna och det hände mycket.
Jag blir alltmer sugen på att besöka Gotland då jag aldrig har varit där.
Nu är jag nyfiken på vad Håkan kommer med i fortsättningen.

En solig fredag i maj tar Finkalks informationschef Michael Nordborg årets premiärdopp i poolen. När han klättrar upp ur vattnet gömmer sig någon i skuggorna inne i huset. Tre dagar senare kommer hans fru hem från en weekendresa och hittar honom död i en av däckstolarna – bunden och torterad. Ett dygn senare upptäcks en politiker mördad i sin lägenhet i Visby. Hon har skrivit en debattartikel där hon uttalade sitt stöd för Finkalks omstridda kalkbrott på norra Gotland.

För de anhöriga till offren är det givet att mördaren finns bland den grupp militanta aktivister som försökt sätta stopp för den nya kalktäkten. Fredrik Broman och hans kollegor är inte lika säkra. Gärningsmannen tycks ha planerat morden in i minsta detalj. Det finns varken fingeravtryck, DNA eller andra användbara spår på brottsplatserna. De söker en mördare som har en nästan övernaturlig förmåga att överlista sina förföljare.

När ytterligare en av de välbärgade villaägarna i området strax norr om Visby dödas ökar trycket från både anhöriga, press och polisledning. Gärningsmannen måste hittas.

Ni älskar dem inte av Belinda Bauer


Detta är tredje boken jag läser av Belinda Bauer. De är lite speciella men det är nåt som lockar med dem. Denna bok var lite trög att komma in i och då brukar jag tappa läslusten lite. Men efter ett tag så börja det hända saker som får mig att fastna och boken blir bra.
Den är lite småäcklig på sina ställen men sånt rör mig inte så mycket när det är i en bok utan det som gör boken levande.
Jag har nu två böcker till av Belinda Bauer hemma men får se när de ska läsas.

Nioårige Pete väntar i bilen på mamma och pappa. När de kommer tillbaka är han borta. På ratten sitter en lapp: »Ni älskar honom inte.« Under högsommaren faller en mörk skugga över Exmoor. Barn blir bortrövade från bilar. Varje försvinnande markeras bara med ett kort meddelande en brutal anklagelse. Inga förklaringar, ingen begärd lösensumma... inget hopp. Polisen Jonas Holly står inför en farlig resa in i kidnapparens förvridna psyke, om han alls ska ha en chans att sätta fast honom. Men Holly är ännu skakad av en personlig tragedi är han över huvud taget rätt man för uppgiften? Åtminstone en person i Exmoor anser att Jonas Holly, när det gäller byns beskydd, är den siste att lita på...