onsdag 26 december 2012

Upp till toppen av berget av Arne dahl


Det var nu ett tag sen jag läste Arne Dahl. Jag tog en paus då jag inte kände att de två tidigare böckerna var nåt för mig och inget jag kände att jag kom in i. Men nu tog jag tag i den tredje boken och gav den en ny chans. Men tyvärr, det här är den sista boken jag läser av Arne Dahl. Det här var den sämsta av de tre. Den är alldeles för rörig och det händer för mycket att jag inte alls hänger med.
Jag kom inte alls in i boken och var nära på att ge upp men eftersom jag inte gillar att avsluta en bok mitt i så traggla jag mig igenom den men kan säga att de 100 sista sidorna så gav jag upp och skummade igenom resten. Vill verkligen gilla böckerna men det var inget alls för mig så nu har jag ändå försökt.

En ung fotbollssupporter blir dräpt med en ölsejdel på en känd stockholmskrog. Det är ett vanligt grått och rått vardagsvåldsbrott i huvudstadens centrum.
In kallas ett par straffkommenderade kriminalare från det som en gång var rikskriminalens "specialenhet för våldsbrott av internationell art", mer känd som A-gruppen. Och någonting sker. Bakom det blodiga ölsejdelsplittret tonar ett helt annat händelseförlopp fram. Det leder i många riktningar. Mot Kumlabunkern, där en cell exploderar. Mot Sickla industriområde, där en uppgörelse inom den undre världen äger rum. Mot Internet, där grova övergrepp dokumenteras. Mot Danderyd, där en narkotikahandlare påtar i sin paradisiska trädgård. Mot poliskåren, där ett högre polisbefäl börjar bete sig egendomligt. Mot framtiden, där ett terrordåd plötsligt tornar upp sig. Mot det förflutna, där helvetets djupaste hålor skymtar till. Och mot ett berg i en bättre värld än vår...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar