fredag 6 augusti 2010

Motsatsen till kärlek av Julie Buxbaum

Det här var en lättläst och lite typisk klassisk bok där man vet hur det kommer sluta. En passande bok om man vill läsa utan att fundera så mycket på innehållet som t ex deckare då man funderar på vem som är mördaren. Jag har läst många såna här böcker i mina dagar men det här var ingen som stod ut riktigt och ingen jag kommer minnas om ett tag. Det är en ok bok för stunden men inte mer än så.

"I natt drömde jag att jag likt en japansk mästerkock hackade min pojkvän i hundra småbitar och åt upp dem en efter en. Andrew smakade kyckling. Efteråt kände jag mig mätt, men samtidigt lite besviken. Jag hade varit sugen på biff."Emily Haxby verkar ha allt. En perfekt pojkvän, ett bra jobb och en fantastisk lägenhet på Manhattan. Men hon misstänker att hennes pojkvän, Andrew, tänker fria till henne. Det gör henne så panikslagen att hon gör slut med honom. Hon kan inte förklara ens för sin allra bästa vän varför hon gör slut. Det är inte Andrew det är fel på, det är hon själv... Hennes bästa vän Jess påpekar att hon är sin egen värsta fiende och att det nästan är som om hon vill straffa sig med att göra slut med den människa hon älskar. Allteftersom tiden går börjar Emily fundera över om hon verkligen gjorde rätt. Särskilt som hela hennes värld håller på att rämna: i sitt arbete som advokat måste hon gå emot sina värderingar samtidigt som hennes chef har svårt att hålla händerna i styr; hennes farfar Jack, som hon älskar mest i hela världen blir sjuk; hennes pappa har en ny ung flickvän och vill inte ens träffas till jul och under ytan finns hela tiden minnet av mamman som dog när Emily var liten. En konstant påminnelse om att kärlek inte varar för evigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar